Vad händer i kroppen under fasta? Fakta om fasta

När du fastar innebär det att du inte äter någon mat under en period. Kroppen behöver dock fortfarande energi för att hjärnan, hjärtat, musklerna och andra organ ska fungera. Därför börjar den använda sina egna energilager, vad som händer och när beror på hur länge fastan pågår.

De första timmarna i fastan (0–6 timmar)

Strax efter att du har ätit använder kroppen energin från maten.

• Kolhydrater bryts ner till glukos (blodsocker).

• Insulin hjälper cellerna att ta upp glukosen.

• Överskottsenergi lagras som glykogen i levern och musklerna eller som fett.

Under den här tiden fungerar kroppen ungefär som vanligt.

Efter 6–24 timmar av fasta

När maten är slut börjar kroppen använda sina energireserver.

• Insulinnivån sjunker.

• Levern börjar bryta ner sitt lager av glykogen och släpper ut glukos i blodet.

• Hjärnan fortsätter främst att använda glukos som bränsle.

• Fettvävnaden börjar långsamt frisätta fettsyror.

De flesta har tillräckligt med glykogen för ungefär ett dygn, men det varierar mellan personer beroende på bland annat fysisk aktivitet och hur mycket kolhydrater man har ätit tidigare.

Efter 1–3 dygn av fasta

När glykogenlagren börjar ta slut behöver kroppen hitta andra energikällor.

• Fett blir den viktigaste energikällan för många vävnader.

• Levern omvandlar fett till ketonkroppar.

• Hjärnan börjar använda en del ketoner istället för glukos.

• Kroppen tillverkar fortfarande en viss mängd glukos från bland annat aminosyror och glycerol, eftersom vissa celler fortfarande behöver glukos.

Den här omställningen gör att kroppen kan spara på sina proteinlager.

Efter flera dagar av fasta

Om fastan fortsätter:

• Fett fortsätter att vara den viktigaste energikällan.

• Hjärnan använder en större andel ketoner.

• Kroppen försöker minska nedbrytningen av muskler genom att använda mer fett och ketoner.

Om fettlagren blir mycket små börjar kroppen bryta ner mer muskelvävnad för att få energi. Det är en anledning till att mycket långvarig fasta till slut blir farlig.

Vad händer med hormonerna underfasta?

Flera hormoner förändras under fasta.

• Insulin sjunker eftersom inget nytt blodsocker kommer från maten.

• Glukagon ökar och hjälper levern att frigöra glukos.

• Adrenalin och noradrenalin kan öka något och hjälper kroppen att frigöra energi från fettlagren.

• Tillväxthormon ökar ofta under fasta, men det innebär inte att muskler byggs upp när man inte äter.

Vad händer med fett och muskler under fasta?

Det är en vanlig missuppfattning att kroppen bara bränner fett under fasta.

I verkligheten använder kroppen både fett och protein.

• Under kortare fasta kommer merparten av energin från fett.

• En mindre del kommer från nedbrytning av kroppens proteiner, främst från muskler.

• Ju längre fastan pågår, desto viktigare blir kroppens anpassning för att spara protein, men viss muskelnedbrytning sker ändå.

Vad händer med blodsockret under fasta?

Trots att du inte äter hålls blodsockret oftast inom ett ganska smalt intervall.

Det beror på att kroppen:

• frisätter glukos från leverns glykogenlager,

• bildar nytt glukos,

• och gradvis låter hjärnan använda mer ketoner.

Hos friska personer blir blodsockret därför oftast inte farligt lågt under kortare fasta.

Vad händer med matsmältningen under fasta?

När du inte äter:

• magsäcken producerar mindre magsaft.

• tarmarna arbetar långsammare.

• bukspottkörteln frisätter mindre matsmältningsenzymer.

• gallblåsan tömmer sig mer sällan.

Matsmältningssystemet "stängs" alltså inte av, men aktiviteten minskar.

Vad är autofagi?

Autofagi är en process där cellerna bryter ner och återvinner gamla eller skadade delar av sig själva.

Den här processen pågår hela tiden i kroppen och påverkas av bland annat näringstillgång, fysisk aktivitet och hormoner. Fasta kan öka autofagi i vissa vävnader, vilket har visats tydligt i djurstudier och i cellförsök. Hos människor är det däremot svårare att mäta, och forskningen har ännu inte kunnat fastställa exakt hur mycket olika typer av fasta påverkar autofagi eller vilka hälsoeffekter det får.

Är fasta bra eller dåligt?

För friska vuxna är kortare perioder av fasta oftast något kroppen kan hantera genom sina normala anpassningsmekanismer.

Samtidigt passar fasta inte alla. Personer med exempelvis diabetes som behandlas med insulin eller vissa blodsockersänkande läkemedel, gravida, ammande, barn och personer med ätstörningar eller vissa sjukdomar bör inte fasta utan medicinsk rådgivning.

Forskning visar att vissa former av periodisk fasta kan bidra till viktminskning och förbättringar av vissa riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och ämnesomsättning. Det är däremot fortfarande oklart om själva fastan ger större hälsofördelar än ett motsvarande kaloriunderskott genom vanlig kost. Mer forskning behövs för att avgöra eventuella långsiktiga effekter.

Sammanfattning

När du fastar går kroppen stegvis över från att använda energi från maten till att använda sina egna energilager:

1. 0–24 timmar: Kroppen använder främst glukos och leverns glykogenlager.

2. 1–3 dygn: Fettförbränningen ökar och levern börjar bilda ketoner.

3. Flera dygn: Fett blir den viktigaste energikällan och hjärnan använder allt mer ketoner.

4. Långvarig fasta: Om fettlagren inte längre räcker börjar kroppen bryta ner allt mer muskelvävnad, vilket till slut kan leda till allvarlig undernäring och organsvikt om ingen näring tillförs.